Kalvhöjden är ett av de artrikaste naturreservaten bed en basisk berggrund som skapar livsförutsättningar för en mängd ovanliga växter. Här finns bland annat den sällsynta guckuskon, som dock har blivit lite tillbaka trängd i ett hörn av reservatet.

Det är en otrolig utsikt från de högre belägna delarna och man kan bara föreställa sig hur det en gång såg ut när landskapet var helt uppodlat för hundra år sedan, med böljande och blomstrande vidsträckta ängssluttningar.

Här finns även den sista ängen med ursprungligt hamlade träd.

Läs mer: Länsstyrelsen

Karta/Map Skogsstyrelsen

Ängsrundan Ritamäki, Tiskaretjärn och Kalvhöjden Naturreservat
Idag Midsommarafton tog jag mig en runda för att se de värmländska slåtterängarna i sin prakt. det var 30 grader i skugan och soligt väder.

Nu åkte jag till Kalvhöjden som kanske har den rikaste floran och när jag stannade så var det ett par ungdomar som satt på parkbänken.
Jag gick ut över ängen, den stod i blom med diverse rariteter, som fältgentianor av båda sorterna, ljusa och mörkt blåa, tvåblad, skogsvicker, rödblära, rödkämpe och diverse smått och gott.
Utsikten är vacker även ner emot Borrsjön som man inte såg tidigare år, vandringsleden är relativt kort, men är som en cirkel runt ängen nu för tiden, så motivbilderna är varierande i terrängen, jag fotograferade kullarna, odlingsrösen och de hamlade träden, det var varmt, en tryckande värme, kanske så är det finast att vandra här tidigt på morgonen, när älvorna dansar i daggen.
Jag gick ganska snart tillbaka emot bilen, där jag talade lite med ungdomarna, mest med honom, för hon var mest upptagen med sin telefon, han pluggade till skogsmästare, så det blev en hel del diskussioner kring hamling av träd, jag har en hel del erfarenhet och jag sa att det fanns betydligt fler hamlade träd på kalvhöjden förr i tiden, men att de dött av att man hamlat för hårt, det går inte att hamla sälg och björk lika hårt som lind, pil och ask.
Det fanns även några lupiner på ängen närmast parkeringen som måste bekämpas, så det blev lite diskussioner kring bekämpning av lupiner innan jag gav mig iväg hemåt, nästan lite överhettad i den 30 gradiga värmen i en bil vars AC har slutat att fungera.

Midsommarafton 2020-06-19

Jag åkte till Kalvhöjdens naturreservat, där ängsmarkerna var prunkande, fulla av blommor, det är som om det blivit en slags gödslingseffekt sedan förra årets torka, även här så har fältgentianorna minskat på grund av förra årets torka, men de fanns i livskraftiga bestånd i de fuktigare översilade delarna, det finns kallkällor i den sluttande ängen.
Det var ett medelålders par där när jag kom och de diskuterade vilken runda de skulle ta.
Jag gick en runda på ängen som efter avverkningen har en magnifik utsikt över Borrsjön, men skog växer snabbt upp så det är ett tillfälligt skådespel.
Man hade hässjat hö bakom uthuset på flötängens frodigare parti, det är i dag en ovanlig syn, ett landskapselement som fallit i glömska.
När jag var på väg tillbaka så mötte jag paret och så språkade lite med mannen, han hade tydligen gjort ett litet försök på en del av gräsmattan, men det är svårt att återskapa ängar utan frön.

söndag den 30 juni 2019.

Kalvhöjden

Dagen före Midsommarafton 2012.

Kalvhöjden 2013-09-30

En tur till Tiskaretjärn och Kalvhöjden.
Idag åkte jag på en mindre tur först upp till Kalvhöjden där jag vandrade runt på de slagna och efterbetade ängsmarkerna, med fin utsikt över Borrsjön.
Jag såg en hel del ängssvampar i gräset och jag gick lite längre upp i sluttningen idag och fick se de andra gårdarna där uppe.
Sedan åkte jag till Tiskaretjärn där jag gick upp till Atikullen där jag satte mig för att njuta av utsikten och åt en kexchoklad.
Jag fick se en annan vandrare, det var en pratig norrman som hade ett stort intresse av det skogsfinska, när han hade gått vidare så gick jag för att se på fåren och rödkullorna i betesmarkerna.
Det blev en fin liten runda idag, inte lika påfrestande vandring som vanligt.

söndag den 1 oktober 2023.