Skarsdalsbergen

Helgtur till det vilda Dalsland.
Jag hade tänkt mig en hemmafixardag, men vädret var så bra att jag inte kunde låta bli att ta mig en tur ner till Skarsdalsbergens Naturreservat strax norr om Bengtsfors.
Jag åkte ner förbi Stömne naturreservat där jag behövde besöka utedasset och där fick jag ett par foton på en rådjursfamilj vid parkeringen. Nere vid den välskötta jordbruksbygden Gillberga i Nysäter samlades tranorna för sin flytt söder ut, mejeriet Värmlandsmejerier skall snart starta igen och även om mjölken blir lite dyrare så är det ett utmärkt sätt att sponsra skötseln av kulturlandskapet. Det är annars en sorglig syn att se gårdar växa igen med slyskog runtomkring på vår Värmländska landsbygd, Sverige ser fattigt och misskött ut när man åker runt på landsbygden, det är tydligen ingen bra ide att importera hälften av all mat om man inte kan exportera i motsvarande mängd.
Väl framme strax norr om N Lund där parkeringen till reservatet finns så började jag promenaden mot NV, jag följde stigen till Holmetjärnet där jag avvek och gick i terrängen som var extrem och trolsk vid branten, klippor stora som hus och överhängande klipphyllor ramade in de gamla träden som stått alldeles för besvärligt till för att huggas, här kan man tro att troll, vättar och annat skrömt gömmer sig och stiger fram ur den vilda naturen när mörkret lägger sig, men några sådana tecken fann jag inte, men däremot rikligt med spillning från grävlingarna som bor i underjorden.
Jag gick emot Koltjärnet och därefter emot stigen upp emot Egersknatten, där satt en joggare och åt godis till frukost, han hade tagit bussen till reservatet för att sedan springa hem igen, och när vi talade om raviner i olika väderstreck så kom det ytterligare två motionärer som vände uppe vid Bronsåldersgraven. Uppe vid Egersknatten var det en imponerande utsikt ut över sjön Lelång. Därefter gick jag söder ut mot Ekorretjärnet, men innan jag kom fram så fick jag passera en brant där det var viss svårighet att ta sig ner, terrängen är mycket varierad i reservatet som har en höjdskillnad på ca 170 meter. Framme vid tjärnet så fanns det en vacker mystisk sumpskog med smaragdgrön mossa. Söder om Ekorretjärnet så var skogen lätt att vandra i, men inte äldre än 50 -150 år gammal, det enda som var värt att notera innan jag kom till Skarsdalen var en mosse som är alldeles täckt av Myrliljor, säker en mycket vacker syn på sommaren, på mossen växte det även klockljung.
När jag närmade mig Skarsdalen så blev naturen mycket dramatisk, för här var det höga bergstup där det växer ek och skogslind i branterna, där jag såg en falk flyga bort när jag närmade mig, utsikten över Sjön Lelång var även här magisk där bonsailiknande tallar växte på klipporna. Nedanför branterna nere i ravinen växte det hasselbuskar under imponerande växta granar, granskogen hade bitvis karaktären av tempererad regnskog i den fuktiga miljön, även denna skog kan få fantasierna att spöka i halvdunklet, men denna dag blev intrycket närmast mystiskt när solen sken in genom grenverket bland höga granar, med stammar som grova pelare, ett naturens tempel.
Nu gick jag mot Lysetjärnet där den andra stigen ner mot parkeringen börjar och när jag lämnade reservatet så blev naturen mer ”normal” med traktorvägar, ungskog och kalhyggen och när jag kom fram till bilen så hade mobiltelefonens app räknat ut att jag gått 9,9 Km.
Detta reservat är lätt att besöka och man kan välja olika svårighetsgrad i vandringen, naturen är vacker och vild, men ännu inte så gammal som skogarna i norr, men om ett par hundra år så kommer detta reservat att bli enormt imponerande och megatrolskt.
söndag den 6 september 2015.

Mer information Länsstyrelsen

Karta/Map Skogsstyrelsen

Min vandring GPS.

GPS-karta, går bland annat att använda i mobiltelefon, och Google Earth.

Själv använder jag androidappen Custom Maps, med mobiltelefon kan ni öppna länken i google Chrome, spara filen och öppna den i en valfri GPS-app (till exempel Custom Maps) då har ni sedan en GPS-karta i mobilen.